Har du någonsin funderat över vad det är som gör oss så glada över att träffa andra svenskar när vi är utomlands? Jo det är behovet av samhörighet och önskan att tillhöra som gör sig påmint. Om och om igen ser forskarna tecken på en basal önskan att knyta an till andra människor.
Med november i antågande och julborden runt hörnet, reflekterar jag över de sociala aktiviteter som hör arbetslivet till. Härom veckan hade jag glädjen att få gästa en större företagsfest där både leverantörer och kunder utöver företagets anställda var inbjudna. Arbete och nöje behöver inte stå i motsats till varandra. Genom att umgås i avslappnade sammanhang stärks relationer mellan kollegor, vilket i sin tur ökar möjligheten till kunskaps- och erfarenhetsutbyte samt ökat samarbete. Tänk vad många bra idéer som får se dagens ljus efter en sen kvälls samtal runt bord som är upplysta av stearinljus och dukade med god mat!
”Att jobba ska vara mer kul än bara kul”
Noël Coward, brittisk kulturpersonlighet
Ha kul på jobbet är mer än en trivselfråga. Det är också en strategisk resurs både för individers utveckling och organisationers långsiktiga framgång. Forskning visar att arbetsplatsglädje och sociala aktiviteter som fika, AW, gemensamma luncher och teambuilding kan främja lärande, stärka relationer, öka motivationen och kreativiteten och bidra till välmående.
Att ha roligt på jobbet främjar lycka och välmående, kommunikation, samarbete, kreativitet och innovation, employer branding samt höjd moral.
Carina Ginstmark i HR-nytt, 2024
Vi människor är sociala varelser. Vi är beroende av varandra, inte bara för att lösa arbetsuppgifter, utan för att må bra. Forskning visar att avsaknad av nära relationer kan vara lika skadligt som rökning, stillasittande liv eller högt blodtryck. Närvaron av positiva relationer är en av de starkaste förutsättningarna för subjektivt välbefinnande. Och det är just i de informella sammanhangen, under fikapauser, luncher och gemensamma aktiviteter, som vi delar kunskap, reflekterar över erfarenheter och utvecklar nya insikter. Informellt lärande är en kraftfull men ofta underskattad form av kompetensutveckling.
Lärande, kreativitet och motivation
Kompetensutveckling sker både genom formella insatser som kurser och utbildningar, och genom informellt lärande i vardagen – när vi löser problem, samarbetar eller testar nya arbetssätt. Forskning visar att dessa två lärformer kompletterar varandra. Formellt lärande är strukturerat och målinriktat, medan det informella ofta sker spontant och omedvetet. För att möta förändringar och utvecklas i arbetslivet behövs en balans mellan båda. Social interaktion, motivation och en stödjande arbetsmiljö är faktorer som informellt lärande är beroende av och de kan du som chef direkt påverka. Forskningen visar också att chefens stöd för en rolig arbetsmiljö har en indirekt positiv effekt på informellt lärande. Det handlar inte om att ersätta formell utbildning, utan om att komplettera den med en kultur där lärande sker naturligt i vardagen. Genom att uppmuntra och möjliggöra sociala aktiviteter skapar du fler tillfällen för individens utveckling och en hållbar effekt i organisationen.
En rolig arbetsmiljö främjar kreativitet och problemlösningsförmåga. I en sådan arbetsmiljö minskar stress, vilket frigör mental kapacitet. Det blir lättare att fokusera, tänka klart och hantera komplexa utmaningar. Nästa gång du ska mejla en kollega angående ett problem, överväg i stället att promenera till kollegan (om det är möjligt) för social interaktion. Jag gillar att varva mejlskrivandet med ett snack och ett skratt då och då. Dessutom minskar risken för missförstånd om vi talar med varandra i stället för att skriva. Har du inte kollegan på promenadavstånd så är det näst bästa alternativen att lyfta telefonen eller använda Zoom-/Teams-möte.
”Jag gillar att varva mejlskrivandet med snack och skratt.”
Motivationen är nyckeln till lärande. En miljö där det finns utrymme för lekfullhet och skratt aktiverar hjärnans belöningssystem, vilket i sin tur ökar motivationen och förmågan att se nya lösningar på problem. I en sådan glad och social arbetsmiljö stärks den inre motivationen, vilket gör att vi aktivt söker kunskap och utveckling. De sociala aktiviteterna bidrar även till ökad arbetstrivsel och engagemang. Trivsel och informellt lärande har en stark koppling till varandra, enligt forskningen. Dessutom är medarbetare som upplever stöd, erkännande och möjlighet till utveckling, mer engagerade och lojala. En social och positiv arbetsmiljö skapar en uppåtgående spiral: när vi får stöd och känner oss sedda, ökar vår motivation, vilket i sin tur gör att vi bidrar mer, lär mer och mår bättre.
Det börjar med dig
Relationer är komplexa. Vi vet inte vad andra tänker eller behöver, men vi kan börja med oss själva, med nyfikenhet och medkänsla. Fundera på vem du vill vara som kollega, vad du vill bidra med och var dina gränser går. ”Jag är för stressad för att hinna tänka på annat än hur jag ska hålla näsan över vattnet.”, fick jag till svar när jag föreslog en ny strategi för att öka glädjen i en arbetsgrupp under ett coachande samtal. Det var sant att det fanns mycket att göra, så jag förstod andemeningen. Men kan man verkligen säga att man har för mycket att göra när det handlar om det viktigaste, att vårda våra relationer? Förhoppningsvis inte. Många gånger behöver aktiviteterna som skapar och sprider glädje inte ta särskilt lång tid eller nästan ingen alls, som ett glatt hej med leende ansikte eller några minuter kring kaffemaskinen (du måste inte dricka kaffet). Läs mer om mina tankar om tid i föregående inlägg genom att klicka här.
”Jag är för stressad för att hinna tänka på annat än hur jag ska hålla näsan över vattnet.”
Aktiviteter är i sin natur föränderliga, de utvecklas och får nytt liv över tid. Leaf Van Boven, professor i psykologi och neurovetenskap vid University of Colorado, har visat att människor tenderar att bli lyckligare när de satsar på upplevelser snarare än på materiella ting. Till skillnad från prylar, som ofta tappar sitt värde och sin glans, har upplevelser en förmåga att växa i värde med tiden. De blir till minnen vi bär med oss, berättelser vi delar och band vi stärker med andra. Upplevelser har dessutom ett högre socialt värde, de skapar gemenskap och fördjupar våra relationer. Till skillnad från materiella ägodelar, som vi snabbt vänjer oss vid, fortsätter upplevelser att ge glädje långt efter att de ägt rum. Kanske är det så att vi människor är skapta för att uppskatta förändring — att vi finner njutning i variation, nya intryck och gemensamma äventyr.
Genom att skapa en miljö där människor möts, samtalar och delar erfarenheter, bygger vi starkare organisationer och starkare individer. Tips till dig som chef:
- Visa stöd och engagemang för en arbetsmiljö där det är tillåtet att ha roligt.
- Planera och uppmuntra sociala aktiviteter regelbundet – både små och stora.
- Involvera medarbetarna i planeringen av sociala aktiviteter.
- Uppmuntra till interaktion och erfarenhetsutbyte. Skapa utrymme för informella möten, som främjar samarbete och kunskapsutbyte. Värna om fikaraster och gemensamma luncher.
- Minska rädsla för att göra fel, det ska kännas tryggt att testa nya idéer. Det skapar förutsättningar för lärande.
- Ge utrymme för reflektion och feedback.
- Använd sociala aktiviteter strategiskt som en del av kompetensutveckling och kulturbyggande.
- Fira milstolpar! Det stärker teamkänslan, skapar glädje och motiverar till nya framgångar. När framgångar firas är det ett utmärkt tillfälle att dela lärdomar från lyckade projekt, best practices.
”Sociala aktiviteter, arbetsglädje och kul på jobbet är inte bara trevligt — det är smart!”
Att ha roligt på jobbet är inte bara trevligt – det är smart! Genom sociala aktiviteter som en strategisk resurs kan du skapa en arbetsplats där människor trivs, lär och är innovativa tillsammans.
Lycka till!
💚 Åsa
Vill du veta mer om hur ni kan stärka lärandet genom arbetsplatsglädje?
Hör av dig – jag hjälper gärna till!
Några utdrag från forskningen som jag inspirerats av:
Arbetsplatsglädje bör ses som en del av organisationens lärandestrategi. Chefer bör aktivt stödja sociala och roliga aktiviteter för att skapa en kultur som främjar lärande. Motivation och lärandemöjligheter är centrala faktorer för att omvandla glädje till faktisk utveckling. (Taheri m.fl., 2022).
Det krävs en balans mellan informellt och formellt lärande för individens kompetensutveckling och möjligheter att hantera de ständigt föränderliga kraven i dagens organisationer (Ellström, 1996).
Rasterna är en viktig social kontext som bidrar till ökad arbetstrivsel, där anställda för möjlighet att pausa från arbetsuppgifter och umgås på ett sätt som gynnar välbefinnande och gemenskap. Det är just i dessa sociala sammanhang – under fikapauser, luncher eller gemensamma aktiviteter – som medarbetare delar kunskap, reflekterar över erfarenheter och utvecklar nya insikter. (Stroebaek, 2013; Schürmann & Beausaerts, 2016).
En rolig arbetsmiljö främjar kreativitet och problemlösningsförmåga, särskilt i co-workingmiljöer (Wu & Zhang, 2024).
Sociala aktiviteter bidrar till att forma en gemensam yrkesidentitet och stärka gruppens interna band (Ekman, 2003; Wenger, 1998).
Matrelaterade aktiviteter och utflykter var, enligt Karl m.fl. (2005) särskilt uppskattade och positivt relaterade till förtroendet för både chefer och kollegor.
Roliga aktiviteter på arbetsplatsen ökar sannolikheten för informellt lärande, särskilt genom att medarbetare får fler tillfällen att mötas utanför sina arbetsuppgifter (Tews m.fl., 2017).
Informellt lärande har stark koppling till trivsel, medarbetare som upplever stöd och erkännande är mer engagerade och lojala (Rowden, 2002; Rowden & Conine, 2005).
Informellt lärande är beroende av social interaktion, motivation och en stödjande arbetsmiljö – faktorer som ledningen direkt kan påverka (Nilsson m.fl., 2018; Jeong m.fl., 2018).
Sociala aktiviteter på arbetsplatsen, såsom fika, after work, julbord och teambuilding spelar en avgörande roll för att främja informellt lärande, stärka relationer och öka arbetstrivseln. Dessa aktiviteter skapar en miljö där medarbetare kan mötas som människor snarare än bara yrkesroller, vilket i sin tur bidrar till ökad motivation, kreativitet och samarbetsförmåga (Ekman, 2003; Härenstam, 2010).